Sök:

Sökresultat:

16 Uppsatser om Vćrd- och omsorgsprogrammet - Sida 1 av 2

  Barn- och fritidsprogrammet VS VÄrd- och omsorgsprogrammet :   Vilket program skall en blivande LSS ? boende arbetare vÀlja?

 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..

Undersköterska - ett framtidsyrke med stort rekryteringsbehov : En kvantitativ studie om elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

Pedagoger pÄ efterkÀlken? : Hur ser förutsÀttningarna ut för digitalt lÀrande i skola och pÄ fritidshem?

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

Yrkesförberedande gymnasieprogram : En dokumentanalys av skapandet av elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram

ProblemomrÄdet för denna studie grundas i statistik som visar pÄ att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen pÄ ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vÄrd och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanstÀllning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsomrÄde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

ModellÀsaren och gymnasievalet

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar pÄ beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns pÄ skolornas webbplatser. Detta görs för att ÄskÄdliggöra modellÀsare pÄ dessa sidor. En modellÀsare Àr en lÀsare som författaren förutser vid producerande av en text men ocksÄ nÄgot som skapas i texten (se Eco, 1979). ModellÀsarna diskuteras sedan i förhÄllande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.

Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot Ă€ldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal Ă€ldreomsorg. GenomgĂ„ende i studien Ă€r tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras pĂ„ intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frĂ„gan om yrkesrelevans Ă€r mĂ„ngfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart pĂ„ kunskaper frĂ„n utbildningen, utan ocksĂ„ pĂ„ personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsĂ€ttningar i stöd och personalantal.

OmvÄrdnadsprogrammet i den Nya gymnasieskolan - utifrÄn en studie om elevers framtidsplaner

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som gÄr OmvÄrdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstÄende gymnasiereformen, Gy 2011 och de förÀndringar denna kommer att innebÀra. Jag har gjort en enkÀtundersökning i Ärskurs tre pÄ OmvÄrdnadsprogrammet för att ta reda pÄ vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.

Elever pÄ Komvux, OmvÄrdnadsprogrammet - En studie av elevernas upplevelse av studietiden

Syfte med arbetet Àr att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande pÄ omvÄrdnadsprogrammet i deras lÀrande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvÄrdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen dÀr programmet nu heter VÄrd- och omsorgsprogrammet och Àr ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar Àven en kortfattad genomgÄng av begreppet mÄngkultur och interkulturellt lÀrande samt teorier om motivation. Med hjÀlp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frÄgestÀllningar: Vad motiverar vuxna att studera omvÄrdnadsprogammet pÄ Komvux? Hur upplever man studiesituationen pÄ Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever pÄ omvÄrdnadsprogrammet Àr kÀnslomÀssiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, kÀnsla av sammanhang.

"Ett slit och slÀng jobb" : en studie om gymnasieelevers uppfattningar av arbetet inom Àldreomsorgen

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av Àldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets lÀroplan. Syftet var att undersöka elever pÄ vÄrd- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom Àldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp dÀr fyra elever frÄn vÄrd- och omsorgsprogrammets sista lÀsÄr utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, sÄ som syfte, frÄgestÀllning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under tvÄ timmar dÀr tvÄ fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan.

100-tals sidor som Är mer intressanta Ă€n det lĂ€raren talar om : NĂ„gra elevers tankar om elevdatorer

Syftet med studien Àr att undersöka elevers uppfattning av hur datorer anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förÀndringsomrÄden för att anvÀnda datorer i undervisningen DataanvÀndandet ökar i dagens samhÀlle och i de flesta skolor fÄr eleverna en egen elevdator att anvÀnda i undervisningen. Studier visar att dataanvÀndandet behöver vara individanpassad för att bÀttre hjÀlpa den enskilde eleven. I mÄlformuleringar i skolan stÄr det att eleverna ska lÀra sig IT för sitt kommande yrke och för att bÀttre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer.

Utbildningens relevans till yrkesomrÄdet Social omsorg

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom Àldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den anvÀnds i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende pÄ om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi anvÀnde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrÄgor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, Àmnet social omsorg och yrkessocialisation.

Ökad mĂ„luppfyllelse pĂ„ VĂ„rd och omsorgsprogrammet : intervjustudie med yrkeslĂ€rare

Min erfarenhet efter att ha talat med lÀrare och elever pÄ gymnasieskolans VÄrd ochomsorgsprogram Àr att eleverna har svÄrigheter att nÄ mÄlen med utbildningen. Detta harmÄnga orsaker och min erfarenhet Àr att mycket av lÀrarens tid Àgnas Ät att finna sÀtt att skapalust och intresse i lÀrandet. Hur skall lÀrare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lÀra hos eleverna?Det har ocksÄ vÀckt ett intresse hos mig huruvida lÀrlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lÀrare pÄ VÄrd ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som nÄr sina utbildningsmÄl. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lÀrarna att inlÀrningsstrategierna börvarieras utifrÄn eleven/elevernas behov och att utbildningsmÄlen skall delas upp i mindredelmÄl.

Att lÀsa sig till förstÄelse : LitteraturlÀsning och litteratursamtal som verktyg i arbetet för mellanmÀnsklig förstÄelse

Den hÀr uppsatsen behandlar arbetet med lÀroplanens vÀrdegrund inom svenskÀmnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frÄgor i vÀrdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmÀnsklig förstÄelse inom den delen av svenskÀmnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara pÄ frÄgan: Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmÄgor hos elever som pÄbjuds i lÀroplanens vÀrdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmÀnsklig förstÄelse och empati? För att besvara denna frÄga har en studie gjorts i en gymnasieklass i Ärskurs ett pÄ det yrkesförberedande vÄrd- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklÀrare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor.

OmvÄrdnadslÀrares erfarenheter av att stödja elever med autismspektrum ur ett empatiskt perspektiv

Som blivande yrkeslÀrare inom vÄrd- och omsorg upplever vi att en empatisk förmÄga hos vÄrdaren Àr en viktig grund i vÄrd- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsstÀlla vÄrdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade dÄ vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svÄrigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstÄnd eller autistiska drag att bli inkÀnnande personal inom vÄrd- och omsorg. Syftet med vÄr studie var att fÄ svar pÄ om vÄrt antagande var relevant och belysa hur lÀrare inom vÄrd- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vÄrd- och omsorg utifrÄn ett empatiskt perspektiv. Vi ville ocksÄ ha svar pÄ om de anser empati vara nödvÀndigt i vÄrd- och omsorgsarbetet och om denna förmÄga i sÄ fall gÄr att utveckla, samt om vÄrd- och omsorgslÀrare anser sig ha tillrÀcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lÀrarna anser att det stÀller ökade krav pÄ handledaren pÄ APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.MÄlgruppen för undersökningen Àr elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

En studie av hemtjÀnstpersonalens upplevelser av att vÄrda Àldre med syrisk ortodoxt ursprung : - Och en mindre grupp syrisk ortodoxa Àldres upplevelser av att ta emot omsorg i ett frÀmmande land.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSociala omsorgsprogrammetSocialt arbete 41-60 pC-uppsats, 10 pHt 2007En studie om hemtjĂ€nstpersonalens upplevelser av att vĂ„rda Ă€ldre med syrisk ortodoxt ursprung- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa Ă€ldre att ta emot omsorg i ett frĂ€mmande land?Författare: Shamiram Gevriye, Mia SlemanSammanfattningDenna studies syfte var att undersöka hur hemtjĂ€nstpersonal upplever att vĂ„rda Ă€ldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var Ă€ven att undersöka vissa syrisk ortodoxa Ă€ldres upplevelser av att vĂ„rdas av hemtjĂ€nstpersonal.För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frĂ„gor för att fĂ„ del av hemtjĂ€nstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som anvĂ€ndes i studien var bemötande, anpassning och kultur.

1 NĂ€sta sida ->